Ajuste ja..

Det ack så färglöse skåpet är nu färdigt för användning. 

Tisdag.

Idag har jag haft en urusel dag. Gör som alla andra bloggerskor; Punkterar upp förloppet:

• Vaknar (sent) med en huvudvärk skänkt för mina synder
• Masar mig upp till Adélas (inte så) ljuvliga stämma
• Lyckas trassla in både mig och Buddha i hans koppel
• Vilket leder till att jag häller ut hönornas vatten framför ytterdörren, så jag går in och hämtar nytt vatten.
• Går in till fem vettskrämda och spretiga hönor som skyr den nyfikne och överlyckliga amstaffen jag har med mig. 
• Buddha blir så till sig att han inte längre hör mig skrika åt honom, utan sätter sprätt mot hönorna. Jag trampar i deras vattenskål.
• Adéla vrider sig av skratt och utbrister: "Skynda mamma, jag måste in och kissa!"
• Häller upp nytt vatten, mat och släpper ut hönshjärnorna.
• Tar en liten promenad med hunden för att lugna ner honom. 
• Buddha beslutar sig för att bajsa i en uppförsbacke.
• Det går inte att få Buddha att ändra sitt beslut, och som jag förutspådde står hunden helt plötsligt i sin egen avföring.
• Jag spänner fast Buddha på tomten, springer in med en kissnödig dotter, hämtar mer vatten för att tvätta av hunden.
• Hunden (som hatar att bada/duscha) gör en piruett
• Jag får det mesta av vattnet över mig.
• Gör om proceduren två gånger och tillslut blundar jag för problemet och går in för att göra en välförtjänt kopp morgonkaffe.
• Kaffet är slut.

Jag ska måla hela världen lilla mamma..

Håller på att göra om här hemma för ovanlighetens skull (Yeah right?).
En byrå tar några steg över till en annan väg, ett gammalt skåp byter färg (trist nog blir det endast vitt tills vidare). Nya gardiner sys och eventuellt blir sovrummet grönt..

Trist, gammalt skåp in progress..

Om jag inte vill vara en dålig förälder..? Får jag inte vara med då?

Jag läser en del ikke-pk-bloggar, bloggar som pushar på att dricka, svära och önska att man inte hade barn (framför sina barn) - på ett humoristiskt sätt och en aning överdrivna. De bloggarna hånar "mammamaffian" "pk-morsorna" osv för att de ibland hetsar upp sig en smula kring dessa ämnen. Där är jag med. Men! Så kommer kommentarer som "Man måste dricka varje dag! pk-morsorna har ingen koll på hur livet fungerar". "Skål! Jag svär så mycket jag kan framför mina barn när de bråkar" "Jag önskar varannan dag att jag slapp ungjävlarna" och så vidare..
Där skär det sig för mig. Jag älskar mitt barn till döds, jag skulle aldrig oavsett vilket ångra hennes födelse. Jag kan inte riktigt få in i mitt huvud hur man kan önska bort sina barn. Jag har heller inte behovet att dricka vare sig det är vardag eller helg, speciellt inte framför mitt barn (eller hund heller för all del). Jag har heller inget behov av att neka alkohol ifall jag känner mig sugen på en öl i kvällssolen, jag spelar på mittfältet. Svära försöker jag undvika i det sista, mitt barn kommer att lära sig vidrigare ord än vad jag kan, men jag vill inte att HON är barnet som lär ut för att hon har lärt sig hemma. Jag tycker att det är hjärtskärande att höra henne säga: "Du fattar ju inte". 
Jag anser att det är en fråga om harmoni istället för provokation. 
Sedan vet ju varken jag eller andra bloggkommentatorer (det låter ju finare än vad det är) huruvida allt bloggaren skriver är sant eller ej, men av kommentarerna att döma verkar åtminstone hälften av följande föräldrar haka på och provocera ännu mer. Till vilket pris undrar jag..

Life goes on..

Usch vad det är skönt med lååånghelg! Nu ska jag och Adéla bara leva gott i fyra dagar. Vi startade denna dag med en tur till badplatsen, där hade det svämmat över. Men vad falls, vi testade graderna på vattnet och picenickade så gott vi kunde ändå. Sedan åkte vi hem och hade Lördagsmys med hönorna. Senare ikväll kommer pappa och lillasyster över på lite grillmys. Mys, mys, mys..!

pippi på hönor

Yeey! Man märker att bloggen har varit en smula inaktiv när toppen av besökarberget ligger på 4...
Jag har egentligen inte så mycket bättre för mig än att blogga, det är bara det att här har vi haft vår. VÅR! Så det har naturligtvis eldats (allt annat vore ju sjukt vintrigt), krattats, byggts på med trädgårdsinspiration, druckits tonvis med kaffe.. utomhus. Och så vidare! Idag har jag dock spenderat hela dagen på vägarna. Vägarna till hönserier. Tillslut baxade jag fem pullor.

"Stjärnan"

Skitiga mattor och hemska föräldrar.

Okej, det här händer ofta mig, och jag blir så frustrerad på mig själv. Egentligen är det jävla skitgrejer, men i mitt huvud exploderar det:
Skor på mattan:
En främling (oftast en granne/ rörmokare eller kanske en snickare) knackar på och ska in i mitt hus en snabbis, ofta för att kolla något. Innan de beger sig in säger hen: " Jag ska bara ta av mig skorna" och jag svarar "Neäj, inte behöver du..." sen tar de allt som oftast av sig skorna och jag tänker "det var ju bäst för dig..."
Varför i hela fridens namn skulle hen inte ta av sig skorna i mitt hem? Jag tar alltid av mig skorna hos andra. Varför kan jag inte bara säga "Ja, skorna måste av!" ? Varför tvekar jag? Hur jobbigt är det att ta av och ta på sig skor i kontrast till att jag måste dammsuga och eventuellt tvätta av mina mattor som är fastlimmade i golvet?

Krångliga barn:
Jag är noga, inte petnoga, men noga med vad Adéla utsätter andra människor för. Stora som små.
Jag är ju som bekant handbollsledare, i det jobbet tar jag på mig att visa, lära ut och supporta de spelare jag är ledare för.
Dock vill jag påstå att jag i 9/10 fall får stå och ursäkta min existens (lite överdrivet kanske) för både barn och föräldrar för att jag inte curlar andras barn. De flesta föräldrar lämnar sina barn på träning, åker och handlar (eller nåt) och kommer tillbaks när jag står och vinkar hejdå till spelarna. Under tiden de handlar förutsätter de att jag ska göra deras barn till handbollsproffs, se till så de inte smiter ut från träningen och handlar godis, att de lyssnar och gör som jag säger. Men där har vi missuppfattat varandra, jag är inte, INTE extramamma. 

Ja, jag är på dåligt humör idag. 

En bild på en mamma som blir så förbannad att hon stampar i golvet och bryter ihop (i smyg)