Om jag inte vill vara en dålig förälder..? Får jag inte vara med då?

Jag läser en del ikke-pk-bloggar, bloggar som pushar på att dricka, svära och önska att man inte hade barn (framför sina barn) - på ett humoristiskt sätt och en aning överdrivna. De bloggarna hånar "mammamaffian" "pk-morsorna" osv för att de ibland hetsar upp sig en smula kring dessa ämnen. Där är jag med. Men! Så kommer kommentarer som "Man måste dricka varje dag! pk-morsorna har ingen koll på hur livet fungerar". "Skål! Jag svär så mycket jag kan framför mina barn när de bråkar" "Jag önskar varannan dag att jag slapp ungjävlarna" och så vidare..
Där skär det sig för mig. Jag älskar mitt barn till döds, jag skulle aldrig oavsett vilket ångra hennes födelse. Jag kan inte riktigt få in i mitt huvud hur man kan önska bort sina barn. Jag har heller inte behovet att dricka vare sig det är vardag eller helg, speciellt inte framför mitt barn (eller hund heller för all del). Jag har heller inget behov av att neka alkohol ifall jag känner mig sugen på en öl i kvällssolen, jag spelar på mittfältet. Svära försöker jag undvika i det sista, mitt barn kommer att lära sig vidrigare ord än vad jag kan, men jag vill inte att HON är barnet som lär ut för att hon har lärt sig hemma. Jag tycker att det är hjärtskärande att höra henne säga: "Du fattar ju inte". 
Jag anser att det är en fråga om harmoni istället för provokation. 
Sedan vet ju varken jag eller andra bloggkommentatorer (det låter ju finare än vad det är) huruvida allt bloggaren skriver är sant eller ej, men av kommentarerna att döma verkar åtminstone hälften av följande föräldrar haka på och provocera ännu mer. Till vilket pris undrar jag..





Inga kommentarer :

Skicka en kommentar