Sedan ser jag min dotters tindrande ögon (för dom glittrar tamejfan alldeles extra mycket runt jul) och frågar "Vad vill du ha allra helst i hela världen, min lilla sockertopp?". Adéla har (med hjälp av andra barn) skrivit önskelistor i flera veckor nu, och "surfplatta" har hela tiden legat i topp. Vilket har inneburit att jag har skurit ner på toapapper, mjöl, kaviar, dammsugarpåsar och andra hysteriska inköp. "Vill me dåtra ha sig he surfplatta ska ho minsa få he". Sagt och gjort, jag har sprungit runt i Uppsalas alla teknikaffärer och frågat efter såndäringa "ipod" (som tydligen INTE är samma sak). Jag har snubblat in bland fotoskärmar som drivs på batteri och tänkt "Det här var ju en billig skärm, fan vad lätt det här var", och sedan fått "hjälp" av personal att hitta riktiga surfplattor för ungefär samma summa (plus/minus ett par nollor). Jag har lite flyktigt skrytigt bland alla de små barn jag känner att tomten minsann just i detta nu letar efter den bästa surfplattan till min dotter.
Och så stannar tiden, jag sitter och tittar rakt in i tomma intet, verkligheten kryper upp i ryggraden på mig... Vi skulle ju inte ödsla en massa pengar på prylar som ändå går sönder innan mellandagsrean hinner infinna sig.
Just vid detta verklighetsuppvaknande ligger Adéla bredvid mig och fnissar,
- "Maamma, vet du vad som händer nu???"
- "Nej?"
- "Det är..Vänta...Det är.. MYSDAGS!!!"
- *Hjärtat spricker* "Lillsnutt, vad önskar du dig allra mest just nu?"
- "En puss, fast inte av tomten, av dig bara"
Åh, golliga lilla onge, klart ho ska ha si en surfeplatte om ho vill de.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar